Uppvärmningslag (GEG) för hallvärmesystem

Uppvärmning av industrihallar i enlighet med GEG. Nu. Och efter 2045.

Det viktigaste först

• Högeffektiva decentraliserade infraröda värmare fortsätter att vara det bästa valet för uppvärmning av hallar. Detta gäller även efter att GEG-ändringen trätt i kraft. Som innovativa, energiflexibla multi-energi- eller e-hybridsystem (Fair.AIdH-teknik) kan de uppfylla alla krav på användning av förnybar energi.
• Vägen till klimatneutral uppvärmning är en gradvis sådan. Lagstiftaren har föreskrivit generösa övergångsperioder, teknisk öppenhet och pragmatiska, överkomliga regler i GEG.
• Fram till 30 juni 2026 (eller 30 juni 2028) kan du renovera ditt befintliga system kostnadseffektivt och konvertera det till framtidsinriktad, energibesparande infraröd teknik utan några ytterligare krav.

I. Vad gäller generellt?

Vad är GEG?

Byggnadsenergilagen (GEG) - även känd som värmelagen - är en central del av den tyska värmeövergången. Den fastställer de energikrav som uppvärmda och luftkonditionerade byggnader måste uppfylla. Lagen trädde i kraft den 1 november 2020 och ersätter lagen om energibesparing (EnEG), förordningen om energibesparing (EnEV) och lagen om värme från förnybara energikällor (EEWärmeG). En mindre ändring gjordes den 1 januari 2023 (minskning av det tillåtna årliga primärenergibehovet i nya byggnader från tidigare 75 procent av referensbyggnaden till 55 procent). En omfattande ändring av GEG antogs av förbundsdagen den 8 september 2023 efter långa och kontroversiella debatter.

Med den nya värmelagen har koalitionsregeringen inlett övergången till klimatvänliga värmesystem. Syftet med lagändringen är att påskynda övergången till uppvärmning i Tyskland. Samtidigt är målet att minska beroendet av import av fossila bränslen.

Vilka är kraven i den nya GEG:en?

Uppvärmningslagen ställer nya krav på värme- och luftkonditioneringsteknik när det gäller:

1. Användning av förnybara energikällor (RE)
2. Energieffektivitet

Övergången till en klimatvänlig värmeförsörjning bör ske gradvis, vara planeringsbar på medellång till lång sikt samt vara kostnadseffektiv och stabil. Målet är att användningen av fossila bränslen i byggnader ska upphöra senast 2045 och att uppnå klimatneutralitet.

Vem berörs av den nya värmelagen?

Den nya GEG gäller för nästan alla byggnader som är uppvärmda eller luftkonditionerade. Förutom bostadshus omfattar detta även byggnader som inte är avsedda för bostäder, t.ex. hallar. Undantag är

• Växthus
• Stabila anläggningar
• Tält
• et al.

När trädde värmelagen i kraft - vilka övergångsperioder gäller?

Olika tidsfrister gäller för det grundläggande målet att endast installera värmesystem som baseras på 65 procent förnybar energi där så är möjligt. Det är viktigt att notera att tidsfristen den 01.01.2024 gäller för endast nya byggnader i nya utvecklingsområden. För alla andra:

• 30.06.2026 - Nya byggnader utanför nya utvecklingsområden och för befintliga byggnader i stora städer (mer än 100.000 invånare)
• 30/06/2028 - Nya byggnader utanför nya utvecklingsområden och för befintliga byggnader i mindre städer

Ändringarna, som gäller sedan den 1 januari 2023, omfattar särskilt minskningen av det tillåtna årliga primärenergibehovet i nya byggnader till 55 procent av referensbyggnaden och införandet av en primärenergifaktor för el för drift av stora värmepumpar som är anslutna till värmenätet (1,2 för den icke-förnybara andelen; avsnitt 22.2 mening 3).

Vad gäller för befintliga värmesystem?

Befintliga värmesystem påverkas inte av den nya värmelagen. Detta gäller alla system som installerades eller kommer att installeras i nya exploateringsområden före den 1 januari 2024 eller utanför nya exploateringsområden före stoppdatumet den 30 juni 2026 i kommuner med minst 100 000 invånare och den 30 juni 2028 i mindre kommuner. I princip kan de fortsätta att drivas och repareras - även om de är olje- eller gasdrivna.

System som är 30 år gamla eller äldre berörs dock (§ 72). Undantag gäller dock även här, t.ex. om värmesystemen har en märkeffekt på mindre än 4 eller mer än 400 kW. Eller om lågtempererade eller kondenserande pannor används.

Det måste dock undersökas i detalj om det är värt att fortsätta driva systemet. Detta beror på att de nya kraven på användning av mycket effektivare värmesystem eller värmesystem som drivs med förnybar energi inte bara bidrar till att skydda klimatet: gamla system orsakar ofta så höga förbrukningskostnader att det också är lämpligt att byta ut dem ur ekonomisk synvinkel.

Hur regleras utbyte av gamla värmesystem?

Det är viktigt att notera att värmesystem som installerats före 2024 (eller 30.06.2026/2028) fortfarande kan drivas med upp till 100 procent fossil naturgas fram till senast den 31 december 2044. Huruvida kommunal värmeplanering spelar en roll här bör undersökas från fall till fall.

Värmesystem som drivs med flytande eller gasformigt bränsle och som installerades före 1991 eller är mer än 30 år gamla måste i allmänhet bytas ut. Undantag gäller t.ex. för lågtemperaturpannor och kondenspannor samt för värmesystem med en nominell effekt på mindre än 4 eller mer än 400 kW (§ 72).

Tekniköppenhet är nyckelordet om du vill byta till uppvärmning med 65 procent förnybar energi. Du har fritt val mellan olika tekniska lösningar, till exempel:

• Anslutning till ett värmenätverk
• Elektrisk värmepump
• Direkt elektrisk uppvärmning
• Hybriduppvärmning (kombination av förnybar uppvärmning med gas eller olja)
• Uppvärmning med hjälp av solvärmeenergi
• „H₂-klara“ gasvärmesystem, d.v.s. värmesystem som kan konverteras till 100 procent vätgas. Förutsättningen för detta är att det finns en juridiskt bindande investerings- och omvandlingsplan för en motsvarande lokal vätgasinfrastruktur.

Vad måste man tänka på om ett värmesystem går sönder?

Befintliga gas- eller oljevärmesystem kan fortsätta att drivas enligt den nya GEG. Om värmesystemet går sönder får det repareras. Om ett värmesystem går sönder, dvs. om systemet inte kan repareras, föreskriver lagstiftaren pragmatiska övergångslösningar och övergångsperioder på flera år. I nödfall kan ägare undantas från skyldigheten att värma upp med förnybara energikällor.

Vilka subventioner kommer att finnas tillgängliga?
De nya riktlinjerna för subventioner håller fortfarande på att röstas igenom i parlamentet. De är en del av det federala stödprogrammet för energieffektiva byggnader (BEG). Det federala ministeriet för ekonomi och klimatskydd (BMWK) främjar „energirådgivning för bostadshus“ och täcker upp till 80 procent av rådgivningskostnaderna. Subventionerna för icke-bostadshus och „energirådgivning för icke-bostadshus“ har ännu inte slutförts.

II. Vad gäller specifikt för industriella och kommersiella byggnader?

Hur regleras utbyte av värmesystem i befintliga byggnader?

För högeffektiva decentraliserade uppvärmningssystem för hallar kommer det också att finnas behov av Ingen skyldighet att använda förnybara energikällor, om, två år efter installationen av ett decentraliserat värmesystem i hallar (> 4 m), energieffektivitetskravet på minst 40 procent besparingar under en period av ett år kan påvisas (§ 71 m). Detta innebär att dessa högeffektiva system (t.ex. KÜBLER-teknik) teoretiskt sett kan drivas utan förnybar energi fram till den 31 december 2044.

Vad behöver du tänka på när du bygger en ny hall?

Lagstiftaren har i allmänhet hållit uppfyllandet av GEG-kraven öppet för alla tekniker. För uppvärmning av hallbyggnader med decentraliserade infravärmare finns olika alternativ för uppfyllande av kraven:

Krav på förnybara energikällor:

1. Direktverkande elektriska värmare: Infraröda värmare som drivs direkt av el och som helt kan täcka värmebehovet. I hallområdet ingen Minimikraven för strukturell värmeisolering måste underskridas med 45 procent (avsnitt 71d (4)).
2. H₂-ready: Gasdrivna infraröda värmare som kan förbränna 100 procent väte senast 2045. Fram till dess kan naturgas fortsätta att användas i enlighet med en omvandlingsväg i enlighet med avsnitt 71k. Värmesystemen får fortsätta att installeras fram till utgången av tidsfristerna för värmeplanering (30 juni 2026 i kommuner med 100 000 eller fler invånare, 30 juni 2028 i kommuner med upp till 100 000 invånare). Från och med 2029 måste dessa dock använda en ökande andel förnybara energikällor som biogas eller vätgas:

• 2029: minst 15 procent
• 2035: minst 30 procent
• 2040: minst 60 procent
• 2045: 100 procent

Krav på effektivitet:

• Från och med den 1 januari 2023 måste nya hallar byggas på ett sådant sätt att det årliga primärenergibehovet (uppvärmning, varmvatten, ventilation, kylning, belysning) inte överstiger 0,55 gånger primärenergibehovet för en referensbyggnad. Detta är lätt möjligt om man använder modern infraröd teknik och om de andra delarna (klimatskal, ventilation, kyla, belysning) är väl utformade.
• Kompensering av solcellsel: Uppfyllandet av effektivitetskraven stöds av bestämmelsen att solcellsel som genereras nära byggnaden kan dras av från primärenergibehovet. När det gäller uppvärmningssystem med direktverkande el baseras beräkningen på en månadsbalans (för alla branscher). Det innebär att den månatliga avkastningen från solcellssystemet kvittas mot det faktiska elbehovet.

Vilka skyldigheter gäller i hallbyggnader för styrning, energihantering och fastighetsautomation?

Byggnader som inte är avsedda för bostäder, t.ex. hallar med nominell effekt från värmesystemet ≥ 290 kW ska vara utrustade med ett system för fastighetsautomation och styrning samt digital energiövervakningsteknik senast den 31 december 2024 (§ 71a). Detta krav uppfylls för decentraliserade infraröda värmesystem genom styrsystemet CELESTRA och energihanteringssystemet EMMA. Viktigt: EMMA är listad som stödberättigad programvara för energihantering av BAFA.

Vad behöver du veta när du värmer hallar?

Hallbyggnader - industriella, kommersiella eller kommunala - med takhöjder på upp till 40 m och rumsdimensioner på flera tusen kvadratmeter omfattas av andra byggnadsfysikaliska lagar än andra byggnader som inte är avsedda för bostäder (kontor, förskolor, restauranger etc.) eller till och med bostadshus.

Decentraliserad infraröd teknik är den teknik som är förstahandsvalet för uppvärmning av hallar. Denna teknik är vida överlägsen värmepumpar när det gäller uppvärmning av detta speciella byggnadssegment. Det finns goda skäl till detta:

1. Speciellt anpassade till de speciella egenskaperna hos hallar/hallanvändning: Infraröda värmare erbjuder enastående värmekomfort - utan drag och dammturbulens. De har behovsanpassade funktioner som riktad zonuppvärmning, automatisk avstängning när dörrarna är öppna och mycket mer.
2. Upp till 70-80 procent lägre investeringskostnader - med jämförbar effektivitet: De betydligt lägre investeringskostnaderna och de låga driftskostnaderna gör omvandlingen överkomlig för industrin - en viktig katalysator för att lyckas med energiomställningen.
3. Energieffektivitet i nivå med värmepumpar (eller bättre): IR-värmesystem ger energibesparingar på upp till 70 procent - även under de svåraste förhållandena i byggnader med höga takhöjder.
4. Installeras under halltaket för att spara utrymme: därför fri (åter)användning av hallgolvet, t.ex. för tunga laster, modifierade maskininstallationer etc. Flexibel för tillbyggnader eller nya installationer i andra (delar av) byggnader.
5. Energiflexibel drift med förnybara energikällor (multienergifunktion): moderna decentraliserade IR-system kan växla mellan energikällorna el, vätgas, biogas, (biogen) flytande gas och/eller metan. Med tanke på den osäkra tillgången och volatiliteten hos förnybara energikällor är detta mycket relevant för driftsäkerheten och produktiviteten inom industrin.
6. Energihantering och fullständig digitalisering: Med digital styrning är driften av värmesystemet alltid på den optimala effektivitetsnivån. Energihanteringen skapar transparens och utgör grunden för revisioner, t.ex. i enlighet med DIN EN ISO 50001.

Hur kan moderna KÜBLER infraröda värmare användas i enlighet med GEG?

I befintliga byggnader kan högeffektiva infraröda värmare som KÜBLER MAXIMA eller PRIMA plus enkelt användas i enlighet med GEG tack vare deras höga energibesparingar på 40 procent och mer.

I nybyggnationer erbjuder Fair.AIdH-tekniken - det flerfaldigt prisbelönta infraröda värmesystemet FUTURA från KÜBLER - två alternativ för att uppfylla EE-kraven. Den är både direktverkande elvärme och H₂-klar. Och om din uppvärmningsstrategi är baserad på el: FUTURA E och ELEXTRA kommer att följa med dig in i den koldioxidfria eran på ett framtidssäkert och ekonomiskt sätt.

De innovativa KÜBLER-teknikerna kan också uppfylla de höga effektivitetskraven i nya byggnader (55 procent av referensbyggnaden) i samspelet mellan alla branscher (byggnadsskal, ventilation, kylning, belysning).

Och slutsatsen?

Högeffektiva decentraliserade infraröda värmare anses vara den gyllene standarden för uppvärmning av industrihallar. Det är inte konstigt, eftersom de är speciellt utformade för att leverera värme till dessa byggnadsjättar. Infraröda värmare från KÜBLER anses vara de mest effektiva och ekonomiska lösningarna på marknaden. De har fått många utmärkelser för sitt bidrag till energirevolutionen och uppfyller perfekt de tre grundläggande kraven för moderna hallvärmesystem:

• Energieffektivitet och förnybar energi
• Termisk komfort och funktionalitet
• Ekonomi & flexibilitet

KÜBLER-tekniken sätter standarden inom alla viktiga områden och följer dig genom hela energiomställningens omvandlingsväg med investerings- och rättssäkerhet - från nu till bortom 2045.

För att få svar på dina frågor om GEG och hur du värmer upp dina hallar i enlighet med lagen, ring +49 621 57000-0 eller skicka ett e-postmeddelande till kontakt@kuebler-hallenheizungen.de Våra experter kommer att ge dig råd på ett kompetent sätt och utan förpliktelser!

Källor:

BMWK - Byt till klimatvänlig värme nu! (energiewechsel.de)
BMWK - Förnybar uppvärmning - Lagen om byggnaders energi (GEG) (energiewechsel.de)